Igår fick jag ett mkt oväntat samtal. Det var min ”plastbror” som ringde från Tchad av alla ställen, han är där nere i tjänst för att hålla läget under kontroll. Han ville bara vara vänlig och meddela att allt är lugnt och kolla hur det var med lilla mig. När han kommer hem i mitten på sommaren har jag lovat att vi ska fira lite. Han hälsade på mig i vintras, då hade vi inte setts på flera år så det var riktigt kul. Skönt att höra av honom då jag gått och oroat mig en del faktiskt.

Annars är kvällen lugn….har en jobbig rastlöshet i mina vener som jag inte vet vad jag ska göra av….. självplågeri eller hälsosamt?? Hm ….apoteket har jag försökt att hålla mig borta ifrån…..får se hur länge det håller?? Blev ingen fika med tavelrånarn idag men det känns som om det kvittar, det går fler tåg som sagt. Blev annars en långpromenad och fin musik i eftermiddags och det var mkt skönt. Har blivit en hel del lir på keyboarden de senaste dagarna, mkt avkopplande.

Fick även lite nya rapporter från favvon som ringde och surrade i en timme, jag håller på honom helt klart. Fram för lycka och bort med ett apatiskt självplågeri i förnekelse. Varför lura sig själv och andra resten av livet ?? Man har ett liv, det kan man inte leva till fullo om man bara lever för att endast göra andra nöjda till priset av sitt eget hjärta. Vad finns det sedan kvar i så fall? Bara ett stort köttätande sår. It’s not worth it!!!

Have a nice evening…..